Vad är en bouppteckning?
När någon har avlidit ska det göras en bouppteckning. Den som anses vara närmast anhörig har ansvaret att bouppteckningen blir utförd. Det är ofta en efterlevande make/maka/partner eller sambo som har mest insyn i den avlidnes ekonomi och är bäst lämpad. Hen kallas för Bouppgivare. Om det är oklart vem som har bäst insyn i dödsboet ligger det på dödsbodelägarna att tillsammans se till att bouppteckningen upprättas. Här tittar vi närmare på vad en bouppteckning är och saker man bör tänka på när en bouppteckning måste upprättas.
2023-03-13
Vad innehåller en bouppteckning?
En bouppteckning innehåller huvudsakligen en sammanställning av den avlidnes och den efterlevande makans eller makens tillgångar och skulder. Men den innehåller även information om bland annat arvingar, vilka som är bouppgivare, ingivare och förrättningsmän.
I vissa fall kan man även behöva lämna övriga upplysningar i en bouppteckning. Det kan t ex vara att sambo begär bodelning, efterlevande make/maka/partner begär jämkning, att det finns ett testamente, m.m.
Bouppteckningen är dödsboets legitimationshandling och visar vem som har rätt att företräda dödsboet. En registrerad bouppteckning behövs ofta för att banker ska tillåta uttag från den avlidna personens konto eller makarnas gemensamma konton mm.
Vem ska göra bouppteckningen?
En bouppteckning kan göras privat eller med hjälp av en begravningsbyrå eller jurist. Att ta hjälp med upprättandet av en bouppteckning (och arvskifte) är många gånger det bästa, då det är mycket att tänka på i samband upprättandet av en bouppteckning.
Det finns till exempel formkrav på vad en bouppteckning ska innehålla samt krav på omständigheter kring själva upprättandet som skall ha gått rätt till (kallelser till förrättningsmöte mm). Om något är felaktigt finns det risk att Skatteverket inte kan godkänna bouppteckningen.
Vill man trots allt göra bouppteckningen i egen regi har Skatteverket information och blanketter för detta.
Om det saknas dödsbodelägare, kan Skatteverket utse en särskild bouppteckningsförrättare. Den utsedda förrättaren får då betalt av dödsboet för sitt uppdrag.
Bouppteckningen ska registreras hos Skatteverket
Det är Skatteverket som administrerar, godkänner och registrerar bouppteckningar. Skatteverket har tre kontor där de handlägger bouppteckningar.
Den underskrivna bouppteckningen ska skickas in till Skatteverket. Ofta ska även dokument som kan vara relevanta för bouppteckningen skickas med, såsom fullmakter, tidigare bouppteckningar, värdeintyg, kallelsebevis, försäkringsintyg, saldobesked och dylika handlingar.
Tre månader från dödsdagen
Bouppteckningen måste bli klar inom tre månader från dödsdagen. För att vara på den säkra sidan är det därför klokt att arvingarna håller ett möte så snart bouppteckningen är upprättad. På mötet går man tillsammans igenom den dödes arvssituation och får vetskap om dödsboets tillgångar och skulder. Detta kallas Förrättningsmötet.
Vid det här mötet ska även minst en sk. förrättningsman närvara. Vanligtvis är förrättningsmännen en jurist från anlitad juristbyrå eller partner, grannar, vänner eller arbetskollegor om man gör bouppteckningen själv. Det är bouppgivaren som utser vilka som ska vara förrättningsmän.
Om inte bouppteckningen inte kommer in i tid till Skatteverket kan det innebära att den som är skyldig att lämna in bouppteckningen får en uppmaning att skicka in handlingarna inom ett visst datum för att undvika ett bötesbelopp. Skatteverket kan även bestämma att någon annan ska utföra bouppteckningen. Denna person får då betalt av dödsboet för att utföra bouppteckningen.
Bouppteckningen behövs för arvskiftet
När bouppteckningen är godkänd av Skatteverket skickas bouppteckningen tillbaka till ingivaren. Den är då vad man kallar registrerad, Därefter kan dödsboet avvecklas och arvskifte ske.
Inför arvsskiftet betalar man först skulder. Begravnings- och bouppteckningsskulder är prioriterade skulder om inte tillgångarna i dödsboet räcker till att betala samtliga skulder. Skulder som inte kan lösas på direkten, exempelvis bolån, kan man hantera senare i arvskiftet.
Därefter sker eventuell bodelning om den avlidne var gift eller om efterlevande sambo har begärt det.
Slutligen är man klar och själva arvskiftet kan ske. Ett arvskifte är ett privat avtal mellan samtliga dödsbodelägare och inget som ska rapporteras till någon myndighet. Samtliga delägare måste godkänna en arvskifteshandling och skriva under avtalet. När alla arvingar är överens och har godkänt arvskiftet ska man överföra tillgångar enligt överenskommelse. Den person som har tillgång till kontona ansvarar för att arvet betalas ut. Om det endast finns en dödsbodelägare behöver man inte göra något arvskifte och upprätta någon arvskifteshandling, eftersom tillgångarna då övergår från dödsboet till den ensamma dödsbodelägaren när bouppteckningen är klar.
