Jag trivs mycket bra i min lägenhet och glömmer ibland att gå hemifrån eftersom jag njuter så mycket av all himmel som syns från sjunde våningen. Jag flyttade från 2 trappor i ett lyhört 1890-talshus i Stockholms innerstad för snart två decennier sedan, till den här tysta lägenheten på 7 trappor. Nu är det dags att flytta till ett 55+boende!
Innan jag köpte gick jag en runda i lägenheten och lyssnade, på den då ännu inte utbyggda balkongen, efter trafikljud. Den här lyan ligger längst bort från områdets gator och är därför tystare än många andra lägenheter i Solna. Ingen flygkorridor här som över Alvik! Jag gick tillbaka till mäklaren, som fortfarande stod i hallen, och sa: "Ställ in visningen, jag tar den här lägenheten och skriver kontrakt i morgon bitti". Det har jag inte ångrat!
1960-tal innebär att betongen ljudisolerar ganska bra, jag hör aldrig grannarna men träffar dem ofta i hissen eller grillar med dem på gården :-)
Jag älskar min "walk in closet" och mitt grovkök! Så mycket det ryms där ... Många använder grovköket som extra tvättstuga men jag har allt där, såsom verktyg, förbrukningsmaterial som toalettrullar, allt för svampåret, tomma krukor och krukor med romtopf, min crock-pot och mycket annat inklusive en frys där.
Stora fönster innebär mycket värme på sommaren och därför har jag låtit sätta in lätt tonad film i hela lägenheten inklusive alla glas på balkongen. Sommartid skonar jag mig själv på balkongen genom att ha två glas framskjutna, resten öppet. Vi har en ovanligt stabil inglasning med ett enkelt sätt att öppna glasen, betydligt bättre än grannföreningens enskilda inglasningar här och där. Balkongen har också en maffig markis, som dock inte bör tas ner (elektriskt) om det blåser för mycket.
Trots att jag röstade emot att bygga ut och glasa in balkongerna, är jag nog den person i hela föreningen som har använt min balkong mest! Med en liten byggfläkt och en liten infravärme har jag suttit med gäster på balkongen mitt i vintern och ätit middag. När snöfallet dragit förbi kunde vi njuta av månens sken under den stjärnklara himlen. Jag har en underbar balkong även sommartid. På vänster sida trivs pelargonerna bäst, en del hänger på väggen, andra står på min stora trädgårdskista, Mårbackan trivs bäst längst in. På höger sida trivs physalisen (som blommar och ger frukter i december!) och chilifrukterna. I fonden, närmast fönstret till vardagsrummet har jag alla mina gröna och väldoftande örter. Jag halvligger gärna i min solstol och tittar på hur himlen färgas röd när solen går ner bortom tallarna, mitt i sommaren cirka 22.
Från mitt kök har jag "sjöglimt" ända bort till Tranebergbron. Det är bara att sticka ut huvudet (eller kameran) genom vädringsfönstret och kolla ;-)
Mitt nya parkettgolv i mitt rymliga vardagsrum glänser. Vi fick välja nytt golv efter vattenskadan för några år sedan. I resten av lägenheten är det stavparkett i fanér. "Ett ovanligt starkt golv" sa säljaren till mig för 17 år sedan. Det stämmer, inga märken i golvet trots att jag har tappat saker på det då och då, liksom han och den familjens barn hade gjort!
Om Huvudsta: Mina luftrör blev friskare av att flytta ut från innerstan. Här är det mycket nära till den del av Mälaren som heter Ulvsundasjön och jag promenerar eller cyklar gärna utmed vattnet. Jag har två favoritbadplatser 5 minuter från mitt hus, varav en "vuxenbrygga", som är lite högre och på djupare vatten än den anlagda stranden med bryggor nedanför Huvudsta bassängbad. Faktiskt kan jag gå eller cykla utmed vattnet och Karlbergskanalen ända in till Stockholms Stadshus och vidare över vattnet till Södermalm om jag behöver det. Men Solna har allt och Solna centrum är lagom stort. I Huvudsta centrum finns en ovanligt välsorterad Hemköp med fisk- och köttdisk. I Solna har jag min läkare, optikern och favoritfiket samt flera restauranger. Människor är vänliga här, inte lika stressade som inne i Stockholm.