Kvarnvägen 13

Berättelser om Kvarnvägen 13 från de fem barnen som växt upp i huset. Det har bara varit en ägare av huset, vår far, och han var 36 år när han byggde det och bodde där livet ut - tills han blev 94. Han bodde i huset med sin fru, vår mor som blev 90 år och sina 5 barn varav 3 bor kvar i närområdet. Vår mor bodde kvar i huset även hon resten av sitt liv. Våra föräldrar som lät bygga huset hade fyra barn när huset byggdes. Innan dess hade de köpt tomten i Landsnora med ett litet sommarhus utan el och vatten. Det fanns ett utedass och snickarbod som hörde till sommarhuset. Sommarhuset står idag kvar – på grannens tomt – och benämndes och benämns än i dag som ”Lilla stugan”. Stugan användes även som lekstuga av barnen efter att det stora huset hade byggts. - Eftersom det utlovade vatten- och avloppssystemet inte fungerade i området utan var försenat (trots löften om detta från kommunen) vid inflyttningen sommaren 1966 så var det väldigt bra med torrdasset som vi använde fram till julen 1966. Det var lite kallt ibland - Under några år bodde även ett ”hembiträde” eller snarare en barnflicka i huset. Det var på den tiden ett krav att ha minst 6 månaders spädbarnspraktik för att komma in på förskoleseminarium och eftersom barn räknades som spädbarn upp till 2,5 års ålder så fanns det så gott som alltid ett spädbarn i familjen. Barnflickorna hade som uppdrag att ta hand om barnen eftersom föräldrarna jobbade heltid men även att städa och laga mat. Familjen hade kvar kontakten med några av barnflickorna långt efter att de slutat. - När vi hade flyttat in i huset 1966 var det många som frågade oss barn hur stort huset var. Som barn svarar man inte till exempel ”6 sovrum, vardagsrum, matsal och kök plus källare med garage”. För oss var det mycket mer spännande med alla rum som fanns överallt i huset. Och alla gömställen och vindar där man kunde leka, även om vi egentligen inte fick vara på alla ställena för våra föräldrar. Så vårt svar var ”35 rum med lampor i” vilket många tyckte var ett lite kul sätt att svara på. Vi barn följde kanske inte byggnormen för vad ett rum är, men vi hade mycket kul när vi lekte runt i alla 35 rummen. För att inte nämna utrymmena som saknade lampor. De var ännu mer läskiga och kuliga. - Vi har alltid fått höra att huset vi växte upp i var ett rejält byggt trähus. Det tänkte man väl inte så mycket på som barn, då det var mycket annat som var så mycket mer viktigt. Men när mätningsföretaget nu 2025 mätte in husets ytor inför försäljningen, så sa han som mätte in: ”Detta var ovanligt. Huset är helt rektangulärt, på centimetern. Fantastiskt noggrant byggt. ”. Det var ju lite kul att höra att huset nästan inte har rört på sig på 60 år utan är lika välbyggt nu som då det uppfördes. - När vi flyttade in 1966 var det bara runt 10-20 bofasta i hela Landsnora. Det var grusvägar och bara ett fåtal gatlyktor längs med Skoldalsvägen. När man hade kompisar hemma på vintern var en del mörkrädda och man fick följa dem hela vägen fram till macken som då hette Koppartrans. - Våra föräldrar har 30 barn, barnbarn och barnbarnsbarn och runt 20 respektive till dessa. Så det är många som har fina minnen från huset och det har varit många möten och måltider som tagit plats i huset. Alla dessa personer har egna minnen från möten, middagar och övernattningar i huset. Speciella händelser: - Under höst-stormen 1969 hade vi strömavbrott i en dryg vecka. Vi lagade mat på gasolkök, eldade i öppna spisen och hämtade kolsyre-is i stan till kyl och frys. Uppe i Edsberg var det bara strömavbrott i 3-4 dagar, men vi i Landsnora fick tillbaka strömmen senare. Några minnen från trädgården - Vi åkte pulka ifrån där grannens gula hus nu ligger och rätt ut på vägen. Bra pulkabacke mellan träden! - Sen grillade vi korv där gräsmattan nu är. Det blev också mycket korv grillad i spisen på uteplatsen som vetter mot gräsmattan. - Vi hade en koja uppe i träden bakom huset och varje barn hade en egen liten köksträdgård bakom huset där vi odlade rädisor, morötter, ringblommor och krasse. - Vi låg ofta på en filt på gräsmattan och läste. Den användes också till fotboll, badminton och många är de fester och mottagningar där det dukades upp långbord på gräsmattan om det var fint väder ute. - Efter att vi barn hade flyttat ut blev den del av gräsmattan som klipptes mindre och mindre för att ge rum åt ett hav av gullvivor tidig vår och en böljande prästkrage-äng kring midsommar. De som ordnade midsommarfirandet på Hersby hembygdsgård kom varje år och plockade hinkvis med prästkragar till midsommarstången som skulle kläs. Detta gladde våra föräldrar - Där köket nu ligger stod tidigare ett äppelträd med stora fina goda äpplen. Det tog ett tag innan de äppelträd och plommonträdet som finns idag planterades och gav efterlängtad frukt Minnen från omgivningen - Vi har badat mycket vid badberget och seglat jolle med start vid badberget, bara någon minut nedanför oss. Från början var vattnet i Edsviken inte ok att bada i, men när det hade renats så var badberget ett perfekt ställe att bada på. Innan behövde vi gå eller cykla till Rösjön som hade badplats och simskola som vi deltog i på somrarna. - Vi åkte skridskor och spelade is-hockey på Kvarndammen som ligger längst ner på Kvarnvägen söderut. Vi plogade den själva manuellt med skrapor tillsammans med de andra barnen i området. - Vi hade stor glädje av närheten till naturen som vi utnyttjade för bland annat träning (orienterarfamilj), promenader och skidåkning. Från början kunde vi sätta på oss skidorna redan vid huset och åka ner för Kvarnvägen och ut i skogen. Det fanns inte så många andra året-runt-hus på den tiden och vägarna var sandfria. - Vi var ofta i lekparken på Skoldalsvägen. Det har alltid funnits gungor och sandlåda, men sen har utformningen av lekplatsen och utrustningen varierat under åren. Vi har alla varit där med våra egna barn och nu har även barnbarnsbarn till våra föräldrar varit där och lekt med sin gammelmorfar/gammelfarfar. Det är fint! Våra föräldrar och vår familj hade ett rikt socialt liv och det var ofta stora mottagningar och fester både inomhus och utomhus. - En av syskonens bröllopsmottagning hölls i huset. - Alla fem barnen gymnasieklasser och klassföreståndare bjöds på lunch efter avslutad examen. - När bridgegänget träffades spelade de bridge samtidigt i matrummet och vardagsrummet som ligger intill varandra. - Många tillställningar mynnade även ut i rundpingisturneringar i Pingisrummet Om själva huset: - På de två uteplatserna kan man välja vilken som är bäst utifrån tid på dagen och temperatur. Det blev ofta frukost och lunch på den som vetter mot gräsmattan och middag på den andra sidan. Efter att bordet dukats fick ett barn i uppdrag att sitta och vakta silverbesticken så att skatorna inte skulle ta dem. - Husets har så många utmärkta gömställen för kurragömmalek och ibland kunde man gömma sig så bra att man inte blev hittad. - Matkällarens möjligheter är något vi alla haft glädje av både vad det gäller förvaring av hemmagjord sylt, frukt och annat men även som förvaring av färdiglagad mat vid de stora festerna. - Trots att vi var många i huset så var det så gott som aldrig toa-kö tack vare att det finns 4 toaletter i huset. - Huset stort och det kunde rymma både småbarn och tonåringar samtidigt trots dessas olika behov. - Plats för stor tågbana i hela övervåningen. Det hände att vi byggde ihop vår stora tågbana och den kunde då stå framme några månader innan vi plockade ner den. - I barnrummet på övervåningen med utsikt över Edsviken bodde vi tre yngsta barn under många år. Vi pratade om olika sätt att dela av det för att få egna rum, men efterhand blev det andra rum lediga då barnflickan flyttade ut och senare när de äldre syskonen flyttade hemifrån så det blev aldrig aktuellt. Oj, vad mycket vi har lekt i det rummet! Med ett åldersspann på elva år i syskonskaran så var det allt från klosslek, legobygg, lek med bilar och dockor, kojbygge och rollekar till mer avancerade lekar med Meccano och brädspel som tog plats. Har ofta suttit vid ett av skrivborden vid fönstren och tittat ut över husen nedanför och Edsviken. Det var en plats för att rita, pyssla, skriva bra och göra läxor.